Det var just det som var min poäng - alla har olika uppfattning.
Så det handlar inte om vilket tempo du kan hålla utan att producera mjölksyra? Och inte heller hur länge du går i trappor utan att "bli trött"?
Jämför en kropp på 50 kg och 110 kg. Låt säg
Ja jag började fundera på diverse brottarövningar ... hade teven stående på ngt program om "gå ner i vikt" där de körde brottar- och boxövningar, bl a med en säck på golvet ...
Hur relaterar vi kondition/uthållighet till "ork"?
Exempel personen som spring
ORK kan nog innehålla många komponenter. För att ORKA utföra trädgårdsarbete kan man behöva kondition, styrka, fysisk uthållighet och mental uthållighet i avvägda proportioner.
Bullen: Vissa har ärftligt stora lungor, andra mindre. Men lungorna begränsar sällan/aldrig syreupptaget. (Dock kan stora lungor ge ett mentalt övertag eftersom motståndarna inte märker att man är precis lika trött som de)
Åsa! Antingen har man väl varit ute 29 gånger eller 28 eller 30. Om man är lite osäker skulle jag skriva ca 30 ggr;) Såg kul ut bara!
Conny: Aha nu fattade jag vad du menade 😀
Andra: Ja jag vet inte vad som är kondition eller inte. Som glad motionär fortsätter jag nog att använda ordet som jag brukar, oavsett om det är rätt eller inte 😀
Jag har alltid hävdat att KONDITION är den centrala kapaciteten. D v s det som nämts flera gånger förut. Lungor och hjärta.
UTHÅLLIGHET räknar jag in till den lokala kapaciteten. En cyklist har nog god kondition men kanske inte är så uthållig roddare.
J
*skratt* den här tråden tänkte jag på i dag när jag sprang min runda ;o)
Det kallar jag att väva ihop 2 trådar till 1.
Kondition är något man har/inte har, handlar om allmäntillstånd och gäller generellt för hela människan (tycker jag). Uthållighet har m
kondition är både lokal och central kondition (både lungor, hjärta och musklerna, t.ex. benmusklerna vid löpning). Det kan jämföras med hur kraftig motor en bil har och hur väl den kan överföra kraften från motorn till rullande hjul.
Uthållighet är ett må
När jag och min man går uppför branta backen till skogen blir han mer andfådd än jag, som kan fortsätta prata relativt obehindrat. Om vi skulle springa uppför backen däremot skulle han dra ifrån mig som ingenting.
Vad beror det då på? (Är det enbart bens
