Sprang LL -08 och tjurade på uppför alla backar trots stumma ben (#), med resultatet att jag missade tretimmarsgränsen med ca 2 minuter då benen inte ville vara med på slutet. Nu undrar jag om det finns tid att tjäna på att gå raskt uppför de "stora" back
Om man har tränat tillräckligt så är det klart bäst att springa.
Samtidigt så tappar man inte så värst mycket tid genom att exempelvis gå uppför Aborrbacken istället för att gå.
Vad menar du?
Kanske var lite oklar där.
Jag menar att om man är trött så tjänar man inte speciellt mycket tid på att springa uppför istället för att gå, men at man kan ha mer kraft kvar efter att ha gått och kunna ta igen förlorad tid med råge på slät- och utförslöpni
Det är mentalt stärkande att plocka drösvis med placeringar i Abborrbacken. Det ger mycket.
Säg att backen är 500 m lång och man kommer springandes till foten i 5 min tempo.
Springer man uppför backen tar det 2,5 minuter (förutsatt att man håller sitt 5 min tempo.
Går man i ett tempo på 10 min per km så tar backen 5 minuter.
Man tappar då to
om man har lika dålig kondition som jag har,ska man satsa på att gå i backarna 😉
Aadu, vad det handlar om är ju att man blir så himla trött efter att ha sprungit uppför Aborrbacken att man tappar över en minut per km. Då blir man ännu tröttare och helt omotiverad... JAg tror att man kan tjäna på det. Då bestämmer man sig för att direk
Tack Aadu för räkneexemplet. Nu springer jag ju inte i 5 min tempo, snarare 5:45/km och farten uppför backarna är definitivt ännu långsammare. Sedan går jag nog fortare än 6 km/timme, så jämförelsen haltar nåt för min egen del.
Drar slutsatsen av andras
