Så, inte för att jag tycker om att upprepa mig: drick i god tid innan du springer, och drick när du kommer i mål. I takt med att ett däggdjur förlorar vatten - vilket du gör under ditt lopp - så försämras prestationsförmågan med ett fåtal procent. Det är
@Magnus: Jag läste allt det här i ett specialnummer av X-Men.
Så här funkar jag bäst, jag kan tillägga att jag dricker väldigt dåligt till vardags, i princip endast ett glas vatten till måltiderna.
Vid träning på en mil eller mer (i mitt fall från en timmes tid ung) vill jag ha vätska med mig. Är det löjligt varmt
tror att denna diskussion kommer ta vägen åt samma håll som exempelvis diskussionerna "var går gränsen mellan jogging och löpning" och "framfotalöpning (eller inte)?", etc. Man kan här fylla på med oändligt många trådar/diskussioner.
Så: var och en blir
Fast det är väl lite så det är, man delar med sig av sina egna erfarenheter även om de går emot hänvisningar till biologi (som känns lite diffusa).
Jag har inga argument mer än att det är mina erfarenheter, vetenskapligt befästa genom trial and error met
Hänvisningar till biologi som är diffusa: människan klarar sig utan syre i tre minuter (och det betyder inte sedan senast man andades in), utan vatten tre dagar, och utan mat i tre veckor.
"Men om man har jääääääättelite underhudsfett då?" Samma saker gä
Ja, ungefär så diffust..
Från bloggen enl ovan:
"De nya riktlinjerna säger att man bör begränsa vätskeförlusterna till 2 %. Det varierar mellan individer, men det viktiga är att man ska dricka när man är törstig och det gör man naturligt. Exakta procents
För mig uppstår frossan oftast pga överhettning, vilket jag brukar lösa med vatten utvärtes om det finns möjlighet. Bästa sättet är att bada, men att doppa ner huvudet i en sjö eller liknande funkar också hyggligt om vattnet inte är för varmt. Då brukar f
Anders, när du skrev "detta är ren biologi", så var det i själva verket något som du har hittat på alldeles själv?
