Ultradebut i lördags i ett kyligt blåsigt men soldränkt Borlänge. Banan var i stor sett en kvadrat på 1543m och helt platt. I kurva (hörn) 1 var det ett litet smörgåsbord med läsk, nötter, sportdryck t.o.m. korv med bröd dök det upp halvägs. Mot kurva 2 var det motvind som täcktes av en del träd men fick ordentligt tag i en sista 50m. Mellan 2:an och 4:e var det rena himmelriket vindstilla (läs medvind) och solen i ansiktet. När 4:e svängdes runt var det som att gå in i en vägg, 40 gånger i väggen på samma lopp:-).
Redan på fredagen var jag så taggad, nervös eller vad det var så att det små skakade i hela kroppen och att fokusera på typ jobb var ju inte att tänka på. Inte bra det kommer att gå för fort i början.
Starten går och kommer iväg lugnt å fint men så börjar det bildas luckor och då vill jag inte bli lämnad efter. Lite för fort har jag tillåtelse att gå första milen. Ligger 5:a och efter 3 varv är jag ikapp Magnus, vi pratar en stund och han berättar att tempot är 4:30 och när vi passerar milen på 45 så bestämmer jag att slå av på tempot, detta är ju löjligt.
Tomas kommer ikapp och vi pratar om hur man ska kunna sakta ner mer, han har en plan på att ta rygg på någon han varvar och ligga kvar å fuska bort 5 varv på så sätt, det tycker jag låter som en utmärkt plan och bestämmer att göra så med. Tappar bort honom efter ett par varv, vet inte om han sacka eller jag öka för med mitt avslagna tempo är det inte mycket bevänt c:a 47 på 2:a milen.
3:e milen händer inte mycket, provar Tomas taktik, men nej, undrar om han lyckades. 49 på 3:e.
4:e börjar bra, och kommer på att maratiden kommer att kunna bli bra. Gör även en räknemiss och tror att jag kan slå pers.
C:a 37 då tar det slut, trött och får ont i höften, tvingar mej att hålla i och fixa maratiden så tar jag nästa beslut sen.
3:22:15 blev tiden på Maran.
Firade med långfika (minut) korv med bröd å macka. Nästa varv böt jag skor och hoppades att jag skulle få ont någon annan stans, men icke.
Nu kommer dom 2 sämsta varven, massa negativa tankar och beslut om både att gå resten och att inte ens göra det. Hade ju så ont och kramp i hela benen så att fortsätta var ingen ide alls. Mycket älta och gång nu :-(.
2 timmar kvar och 10 varv till min målsättning, ähh vafaan det fixar jag, lufsa å gå 7 så kan jag gå 3. Det räknar jag ut snabbt.
Så blev det inte, och det är jag glad för. Jag belönade mej med att få gå på ett par ställen per varv. 2 lyktstolpar före kurva 2 och 50-100m efter kurva 4 (väggen). Även fick jag såklart gåfika. Hade något riktigt tungt varv där jag tänkte gå hela men avbröt det.
Att jag höll i hela tiden gjorde att jag kom c:a 3,3 km längre än mitt mål som var på 1,5 Maraton.
18 km sista 2 timmarna är inte bra alls, jag är besviken på mej över det. Men jag vek inte ner mej, jag krigade å slet både mot psyket å fysiken.
Tävlingen var helt kanon, arrangemanget, funktionärerna, åskådarna, medtävlarna, helt enkelt allt. Ja, t.o.m. jag.
Jag är riktigt nöjd.
men nästa år då blir det bättre
Tack! Japp, jag hoppas det (funkar som svar på båda)
Starkt och imponeraden sprunget! Nu kommer ju maror och halvmaror och gå som en dans.
Bra jobbat! Spring betydligt saktare första 2 milen så fixar du ännu bättre sträcka nästa gång!