Plötsligt så händer det! ibland så når man sina mål löjligt lätt. Så jag skulle ta pushpress 3 reps med 60 kg i april, och så oups så bara gjorde jag det i januari. Satsade på att ta mig in i landslagstruppen i september efter VM när det antagligen blir lite tommare i leden, och så oups så får jag följa med på landslagsläger nu. Det är fortfarande utvärderingar och folk som ska plockas bort, men shit, det här är stort! Jag har nog lyckats med det tack vara den delen av träningen som jag haft lättast för, och gjort två gånger i veckan utan problem, styrketräningen.
Det är bara 7 dagar till lägret, så jag hinner inte kompensera för två månader av icke-fys, men så är det ibland. Jag har ju inte precis bett om att få benhinneinflammation och astma, och det tar ett tag att lära sig träna med det, men jag är på rätt väg. Och träna upp konditionen är ju ingen större svårighet när man har den motivationen att stå på en rugbyplan. Det är så mycket roligare att spela när man orkar springa fort och mycket. Jag känner att jag vill träna hela dagarna nu när risken/chansen finns att stå på en plan med blågula spelare.
Det är så häftigt att få det man verkligen vill, man behöver inte ens anstränga sig för att se saker från den ljusa sidan, man ÄR i den ljusa sidan.
Sååå sant å du är grymmast i världen!
..jag vet hur det känns, man får verkligen ansträga sig för att inte träna i denna lyckliga värld – mot VM.
Sjutton gubbar vad jag är tosingaglad! Det här är stort.. men du vi ska med, du å ja min Stjärna!
Stora Kramar å mycket LugiKärlek!