var som en ljum sunnanvind jämfört med det snökaos som mötte mig då jag slog upp de ljusblå vid tiotiden i ottan. Snön låg drygt meterhög och utanför slog snön mot fönstret med ursinnig kraft och jag kunde inte se ett dyft. Vän av ordning frågar sig kanske då hur jag kunde se att snön låg drygt meterhög, och svaret på det är att det kunde jag inte. Inte förrän jag skulle till att hämta GP i brevlådan. Precis då jag lyckats att få upp ytterdörren, så såg jag den röda toppluva, som tidningsbudet brukar klä knoppen med kyliga dagar. Han är ganska småväxt och hade just grävt sig fram genom snön och placerat min GP i lådan. Han försvann nu söderut för att välsigna grannnen med de senaste nyheterna. Det enda som syntes var den röda toppluvan som liksom flöt fram över snön. Vi får tacka arbetarklassen som ändå gör en viss nytta så att viktiga ekonomiska nyheter kan delges de mer burgna medborgarna.
Minst lika katastrofalt är att dagens golfrunda verkar att bli inställd. Nu när jag kommit igång så bra. Det är inte lätt att vara människa. Igår var det strålande sol, och jag genomförde ett tvåtimmars trädgårdspass då jag eldade upp kvistar m.m. och gullade med krokusen. Vinterdäcken är ju bytta mot sommardito så jag är fast här i hemmet och gåslevern är på upphällningen. Detta kan vara min sista blogg!
0 Comments