En bok som förmodligen aldrig kommer att återfinnas på bokrea i februari, men likväl förtjänar att nämnas, är boken som nämns i rubriken. Jag är ruskigt svag för äventyrsberättelser från förr och detta är ett guldkorn som jag ärvde efter morfar som hade vett på att uppskatta en bra historia.

I en bibliotekssökning återfinns den vid Kategori: Geografi, Afrika, Idrott och sport.
En intressant kategorisering av en självupplevd historia om hur Benuzzi som var italiensk krigsfånge i ett brittiskt interneringsläger i Afrika under andra världskriget, från sitt läger ser det över 5000 meter höga Mount Kenya, och alpinist sedan barnsben som han är grips han av en oemotståndlig längtan att bestiga detta berg. Han bestämmer sig för att rymma från lägret, bestiga berget och därefter återvända till fångenskapen.

Benuzzi lyckas hitta två män till som är redo att följa med och under åtta månader förbereder de “utflykten” som han så blygsamt kallar det.
All sin utrustning, skor, stegjärn, ishackor, rep, tält, tillverkar de eller byter till sig under dessa åtta månader och därefter rymmer de. Först en gång för att reka lite och därefter rymmer de på riktigt efter att ha lämnat ett meddelande till den italienske förbindelseofficeren om att de lämnat lägret men ämnar återvända om fjorton dagar och att de inte underrättat honom om sina avsikter, då de var säkra på att han skulle försöka avråda dem.

Den enda förhandsinformation de har om förhållandena på berget är en artikel om naturen på Mt Kenya de läst i en tidning och den enda kartan är etiketten på en konservburk vars varumärke är Mt Kenya sedd från den sidan som var vänd bort från lägret.

Historien som sedan följer är helt sanslös. Tre krigsfångar, varav en med återkommande malariaattacker, utan bärare eller riktiga redskap ger sig iväg på en tur som är ansträngande till och med för välnärda och vältränade alpinister med kartor och bärare.

Som baksidestexten från 1959 skriver;
“En otrolig sportprestation, berättad osentimentalt, chosefritt och med en humor som inte sviker ens i de farligaste situationer. En bok inte bara för redan övertygade alpinister, utan för alla som älskar natur och friluftsliv och har sinne för äkta sportmannaanda och djärv äventyrslust.”

Själv kan jag ju bara säga att efter att ha läst den boken kommer jag ju inte gnälla för att jag blir blöt om fötterna när jag springer Vertex nästa gång…

Och när jag ändå är i boktipstagen kan jag även passa på att tipsa om “Ingen tobak, inget halleluja : en sannfärdig berättelse om missionären Algot Svenssons underbara omvändelse på Nya Guinea”. Sjukt kul av Eric Lundkvist.

Läs! Läs!