Drömde inatt att jag cyklade till en viss stad (långt), i solsken med pigga ben. Vaknade och tänkte: ASFALT! Nu har min längtan efter landsvägar vaknat 🙂
Kan höra samman med att den fina skogsallén jag brukar ta numera är ett lerdike…

I alla fall, jag stakade ut en runda och hoppades på röstguidning av GPS. Det gick bra, i ca 20 km. Hamnade på villovägar när batteriet oförvarnat dog precis innan ett vägval, men magkänslan tog mig faktist (till slut) rätt den här gången (ovanligt!).
Vägarna var mestadels väldigt fina och hyfsat tomma. Lite blött i luften men jag klarade mig från regn. Trevligt, helt enkelt.
Büchenau var avspärrat; Fasching! =D Som näpen, oskyldig liten cyklist struntade jag så klart i avspärrningarna, passerade buntvis av poliser som pratade med fulla ungdomar på de ölstinkande vägarna, vejade för renhållningsfordon som idogt kämpade med alla små pappersrester från karnevalen. Tur att jag kom för sent.

Blev lite sliten trots att rundan egentligen var kort, 43 km. Det här måste jag göra oftare. Mindre lera, mer asfalt!!
(Undrar nästan om jag kanske borde köpa en lvg trots allt… Men för vilka pengar?)