Nu ska jag ge en kärleksförklaring till min shaktimatta. En annan (om koncentration) återfinns i min blogg:

Jag tränar inte speciellt mycket, även om det finns vissa som tycker att jag gör det. Däremot händer det emellanåt att jag tränar riktigt hårt, må det vara i styrketräning, klättring, cykling eller något annat.

Framförallt i mina chins-pass har jag nu utfört empiriska studier över återhämtningstid, som är lång även när kroppen vant sig vid träningen. Tidigare kunde jag först tredje eller fjärde dagen efter ett chins-pass genomföra ett nytt.

Men inte med spikmattan! Om jag lägger mina stelnande muskler på den inom några timmar efter träningspasset, så kan jag träna igen redan två dagar efter! Återhämtningen snabbas alltså upp av, tja, att blodgenomströmningen i musklerna ökar eller vad vet jag.

I alla fall, det finns en viss risk att spikmattan blir min drog; jag känner numera nästan konstant avtrycken av taggarna som röda rosor på ryggen.
Den är ju alltid där för mig; har hjälpt mig att förhindra stela ben och onda benhinnor, och eliminerar mina muskelspänningar från stress. Hoppas att det inte blir som med kaffet förr i tiden; att jag överdoserar, det tappar effekten och jag tappar suget helt. För just nu är det så bra.