Efter en katastrofal höst (träningsmässigt) med trilskande baksidor, hälsena, gipsad hand, förkylning (2+4 veckor), tidsbrist (byggprojekt, två barn att lägga istället för ett), jobbstrul, (…) bestämde jag mig för att starta om efter nyår. Slutade (iaf tillfälligt) i kören för att få en kväll till disponibel och att ge mig ut på de planerade passen iaktat väder, vind och om jag kände för det. Och att lägga in löpskolning en gång i veckan och köra ett alternativpass för att bli av med baksidesproblemen långsiktigt)
Det har funkat som avsett och nu är jag tillbaka där jag kan springa 90′ utan att dö, och även om farten inte finns där idag har jag iaf grunden för att börja lägga in fartpass igen. I vanliga fall brukar jag inte springa så mycket i januari, dels pga vädret, dels pga att jag hellre åker skidor, men i år har snön lyst med sin frånvaro och jag har fått till rekordmycket löpning i januari och en mängd som jag bara överträffade två månader (varav en knappt) förra året.
Om jag kan hålla i detta hela året ska jag belöna (eller är det en bestraffning?) mig med deltagande i Tour De Tirol (10+42+23km på tre dagar) nästa år.
Det finns hopp för framtiden.
Österrike, vid tyska gränsen. Man flyger till München och åker tåg+buss sista biten.
Ja, att jobba på Friskis lär ju inte höra så jag tränar mindre… Såf fort jag har en lucka kommer grabbarna lura med mig på massa konstiga pass. Vi får väl se om jag lyckas lura ut dom på långpass som kompensation! Klösamaja är på G nu! Förresten lät det där loppet trevligt, Tyskland?
Eller så passar hon på att träna om/när hon har en lucka i schemat och bestämmer över sig själv…
Håller du i detta så kanske du bli snabbaste Tiger? Klösis har varit bra men nu när hon blir egenföretagare kanske hennes form kommer att dala 🙂