Bestämde i veckan att i helgen ta ett beslut gällande LL. Inget roligt att vela hela sista veckan in i det sista, finns andra saker att greja med i så fall… För detta beslut behövdes ett hårdtest av ryggen – hoppas *verkligen* inte min naprapat läser detta – och så blev det igår; 20 km på terrängspår.

Tanken var såklart att kliva av och traska hem om minsta smärta kändes, men det behövdes aldrig. Lite orolig i början när ryggen kändes av från första steget som en vag trötthet/stelhet i den punkt som behandlades intensivast senast, ett muskelfäste mot höften i höger korsrygg.

Känslan var konstant, påverkades ej av övrig trötthet, branta backar upp/ner etc. Bara att konstatera att ryggen höll under passet. Var lite trött/öm på eftermiddagen och väntade mig nästan att vakna med kalassmärta och anksvank, men icke! Har känts helt OK hela dagen. Var ute och promenerade med ett par bekanta och ungarna i skogen i nästan 3 h på eftermiddagen.

Fredag e.m. packar vi bilen full med grejjer och åker iväg, jag och min fanclub!