Jag springer ju annorlunda nu, men det har jag ju skrivit så mycket om i träningskalendern så de tänker jag inte orda om här.

Vad jag istället tänker orda om är att efter att ha sett min kollegas vackra stickade sjal blev jag så himla sugen på att börja sticka igen. (I sena tonåren stickade jag med iver och frenesi både tröjor och koftor i mängd och kubik men det gick över.)
Efter att ha tillbringat en måndag på främmande ort med tre möten med ungefär två timmar mellan varje lyckades jag i första pausen göra fältbesök och därefter köpa skor. Detta var i o f s inget ovanligt men det var inga springskor! Mycket annorlunda. Och de var av ett tyskt märke som jag aldrig hört talas om förr och de var underbara.
I andra pausen hittade jag en garnaffär och det var som att gå in i en godiskiosk full av färger och ludd. Helt underbart! Jag var därinne i säkert trekvart innan jag hittade två garnhärvor som jag inte kunde leva utan.

Sen satte jag mig i bilen och började rulla nystan och hade efter 20 år som ostickande kvinna lyckats glömma tricket med att trä upp härvan på något för att rulla nystan utan istället la jag härvan jämte mig på passagerarsätet (och det var ju annorlunda) och började vira nystan och det tog inte lång stund innan det var ett sånt jäkla trassel att jag bara ville skicka ut skiten genom rutan men jag behärskade mig (även det var annorlunda) och lade härvan i påsen och gick på möte i stället.

I tisdags kväll åkte jag till huvudstaden och på tågresan valde jag att inte läsa skräptidning efter att jobbsakerna var undanstökade utan istället hade jag med mig min stickning (jodå, jag lyckades reda ut härvj-ln) och en film (Sound of music som jag inte sett sen jag var 10. Vilken film! Och vilken stilig karl! Jag minns honom som en tönt, men han var ju en sån hjälte den där rakryggade kapten Trapp! Jag säger då det. Och vilken lust jag fick att springa bergslopp i Österrike!) och det blev en av de behagligaste jobbtågresorna någonsin.

Hotellrummet jag själv bokat på ett annat hotell än det vanliga, (för att även det här var centralt och praktiskt) visade sig, trots fina bilder på nätet och samma pris som alla andra hotellrum, inte vara ett trivsamt och luftigt rum som jag brukar ha utan istället var det en liten skolåda med repigt laminatgolv, isande ventilation och smal säng som jag ändå förvånansvärt nog sov mycket bra i och vaknade pigg och utvilad en halvtimme innan klockan ringde och inte heller det hör till vanligheterna.
På tågresan på hemvägen stickade jag vidare och tittade på Masdjävlar och när jag kom hem stickade jag färdigt halsduken.

Idag började jag på nästa stickning som är en lite mer färgglad historia.

OCH SÅ VAR JAG PÅ SPINNING IDAG!
Jag har inte varit på spinning sen jag var handledare åt en grupp arbetssökande i slutet på 90-talet och min grupp blev utsatt för något hälsoprojekttest som gick ut på att hindra arbetssökande från att hemfalla i osundhet och lättja. De skulle alltså beredas möjlighet att pröva en ny hälsobefrämjande aktivitet i veckan och fick således pröva thai chi, spinning, kulturella utflykter, styrketräning, kostföreläsningar, promenader och jag vet inte allt, för att förhoppningsvis hitta något de tyckte var kul och ville fortsätta med. Syftet var mycket lovvärt. Jösses vad mycket pengar arbetsmarknadsenheten måste haft på den tiden.

Åter till spinningen.
Då jag spinnade sist satt vi i en upplyst sal och jag kan inte ens minnas att det var musik till. Jag minns att jag svettades som en häst och blev yr i huvudet och bestämde mig för att aldrig göra om det, men nu, efter att mitt årskort för klättring och gympa gått ut häromdagen fick jag köpa nytt illbilligt årskort som innefattade både gympa, klättring, spinning, vattengympa, yoga, gym och jag vet inte allt! Och det finns t o m massa löpband! Jag har inte varit i ett gym sen slutet av 90-talet heller så det här kommer att bli kalasspännande! Och jag kommer att kunna springa även när det är så där råfuktigkallt ute.
Hurra!

//Tillägg: Jag glömde ju skriva att det var skitkul att spinna idag!//

Och här borde det kommit en käck slutkläm om att det är nyttigt att göra saker som man inte brukar göra men jag orkar inte formulera något. Och det var ju också annorlunda.