Där kom det.
I veckan som gått har jag känt mig lite halvrisig, men inte värre än att jag kunnat träna och ta personbästa på milen på ett kuperat terränglopp på lördagförmiddagen. På lördagkvällen var jag ute och gjorde stan osäker i stället för att gå hem och sova och fram på söndagseftermiddagen gick jag totalt under isen, fick frossbrytningar och fick lägga mig i fosterställning på soffan. På måndagen gick jag till doktorn som konstaterade och jag hade både feber och hög sänka, så det blev penicillin/antibiotika (jag lär mig aldrig skillnaden) i tio dagar och en upplysning om att en halvmara på lördag var inte att tänka på.
Känns fruktansvärt trist, men bakslag är en del av konceptet, så det är väl bara tacka och ta emot och vara mer rädd om mig i fortsättningen.
Suck….
Bakslaget
Welcome
1 Comment
Submit a Comment
Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.
Se nu till att vila upp dej till varvet! Hade tänkt höra om du ville med och träna imorgon (onsdag) men får ta det när du kurerat dej. Krya på dej! Hälsningar Tarik och Camilla