Min första halvmara någonsin! Klarade den på 2:27:12, fantastiskt med tanke på att det längsta jag sprungit tidigare var 16 km! Vilken känsla att springa över Öresundsbron tillsammans med 30000 andra människor.
Vädret var det sämsta tänkbara ett par timmar innan start, fruktansvärt blåsigt, ösregn och ganska kallt. Lagom till starten försvann de flesta molnen och solen kom fram. Vinden avtog dock inte alls, men det var medvind och uppe på bron kändes det som man flög fram.
Arrangemanget var på många punkter uruselt, utdelning av “lättare måltid” tog alldeles för lång tid, informationen var bristfällig, framför allt till alla som inte pratar danska eller svenska, vilket var de enda språk som informationen gavs på? På bron stod en massa funktionärer i vägen för de som ville springa lite långsammare, totalt huvudlöst! Efter målgång stod ett gång funktionärer och sprutade vatten med en blomsprut – de borde istället ha delat ut medaljer, i stället matades alla in i en fålla som en skock kossor för att i snigelfart gå hur långt som helst (solen var då borta i kolsvarta moln, vilket gjorde att det blev väldigt kallt) för att så småningom komma fram till några få som delade ut medaljerna. Efter det ytterligare en lång promenad som en skock djur, tills man äntligen fick en ryggsäck! Efter det löste skocken upp och men kunde fortsätta ytterligare en lång promenad innan man äntligen kunde få ryggsäcken med överdragskläder, vid det laget ganska genomfrusen! MAI borde kunna det här när de har gjort flera brolopp tidigare, skärpning!
Förutom allt det negativa, så var det häftigt att få möjligheten att kunna genomföra detta lopp.
Det positiva överväger det negativa när man sitter hemma i soffan i värmen och bara njuter!
🙂