Kvällsunderhållning

Vi tänkte att en något kortare led på aiguille de la Cabane kunde passa, det var ju trots allt inte mycket tid kvar innan middag. Jag lyckades dessutom slösa bort många dyrbara minuter på att helt sonika ge upp på anmarschen; det var ett brant rullstensfält i vägen, och jag hade svurit till mig själv att inte sätta en fot på ett sådant igen denna dag. Inte en enda rullande sten till ville jag se. Efter en förtvivlad stund mitt i backen insåg jag att det enklaste sättet att undslippa denna avskyvärda plats vore att börja klättra. Genom desperat kravlande de sista höjdmeterna och med säkring den sista traversen till standplatsen, kunde jag lugna överbelastade nerver med att resten av kvällens nervositet skulle axlas av Markus.

Leden vi valde har 6 replängder med möjlighet till avsteg efter den fjärde. Firning var ej rekommenderat. Första replängden var längst och svårast graderad, men det skulle nog gå. Den började utmanande men roligt. Snart hotade en offwidth eller mycket smal kamin, ungefär bred nog för att knö in en Sandra eller Markus med sidan först. Eftersom det samtidigt var överhängande och inga andra grepp fanns i sikte var det också något sådant man måste göra, eller som Markus den galningen vågade sig på: med ryggen inkilad i sprickan och fötterna spröjsande ut på de släta väggarna. På led, med risk för markfall på en hylla. Med ryggsäck gick det helt enkelt inte alls, efter en stunds överläggningar valde Markus att hissa upp bägge väskorna med repet ovanifrån. Vi kom upp till slut, men tidseffektivt var det inte. Efter en härlig repa till kom så insikten att vi höll på att missa middagen för tredje gången, och lyckades genom mindre bekväma manövrar fira av. Markus är oftast modigare än jag, men inte när det kommer till teknisk firning. Vi kompletterar varandra bra i team, må jag säga.

Tack ock lov slutate nerfärden längre ner på rullstensfältet, så att vi slapp gå ner den brantaste biten. Men nu verkade det ändå inte ge samma problem som på vägen upp. Huvudet var väl fyllt av längtan efter middag. Och javisst, vi fick vår mat igen, om än en timme efter att alla andra ätit. Snälla hyttvärdar som sparar mat till de sena.