Det är det jag gör. Som jag skrev ovan.
Att inte räkna in vilopulsen är dumt, även om några av er hävdar att inte så många använder sig av det. På Bosön elitidrottscenter använder man sig av denna och eftersom de arbetar med uteslutande elitidrottare så känns detta sätt mest seriöst. Men det är
Jag använder mig av denna, när jag ska räkna ut mina pulszoner. Och den tar hänsyn till vilopulsen.
Köp boken Pulsträning av Camilla Porsman"Fitenssförlaget"
Låt A vara en löpare med "normal" vilopuls (VPn) = 40 slag.
A har vidare en uppmätt maxpuls (MP) = 180 slag.
A har då en "normal" pulsreserv (HRRn) på 180 - 40 = 140 slag.
Låt nu A bli nertränad och ha en "tillfällig" vilopuls (VPt) = 45 slag.
A får nu
Tycker inte det låter fel. Om du är nedtränad, är det mkt troligt att pulsen blir högre vid en lika intensitet som om du vore normal tillstånd.
Det är då det börjar bli dags att vila lite...
Ja, men det är ju det som är problemet i detta fallet. Karvonen säger att en nertränad SKA träna på högre puls.
Bättre att träna med effektmätare...
Är du säker på att han säger att dom ska göra det och inte att utfallet blir så vid samma intensitet. Allt beror ju på hur man tolkar det han skriver. Men oavsett vad karvonen säger och inte säger så bör man ta hänsyn till vilopulsen för att få en mer rät
Finns det någon anledning att tro att det skulle göra någon praktisk skillnad att träna med ett (1!) pulsslag mer eller mindre per minut?
Det som jag kan se som en teoretisk fördel med Karvonen är att Karvonenkurvan ligger väldigt nära kurvan för andel a
