Utan inbördes ordning:
Uppsala 100/50 km (UppMoT100) av samma skäl som Lady Godiva anger.
Vasastafetten av samma skäl som Erik och Leif anger.
Växjö marathon av samma skäl som Lady Godiva anger.
Skövde 6-timmars - bra arrangerat, trevlig samvaro före
Berlin marathon - Snabb, flack bana (och då menar jag flack! inte en enda backe) och trots så många startande ingen nämnvärd trängsel pga breda fina boulevarder. Tyskarna går man ur huse för att kolla på loppet, så det är fantastisk publik längs hela bana
- Boston marathon!!!
- Finalloppet
Pontus: Gärna! 😀 Jag tror mest på kontinuitet i min träning för året. Det får bli nyckeln. Körde hela banan i söndags och kunde konstatera att den är lika jobbig på vintern (#)
1. Jungfrau marathon i Schweiz, ett lopp i underbar miljö och många härliga uppförsbackar! Trots många höjdmeter har jag aldrig mått så bra under (och efter) ett marathonlopp.
2. Soteleden terrängmarathon på västkusten. Också ett tufft lopp, men med näst
Portfjäll-loppet. 16 km i rejäl terräng! Vi pratar stor höjdskillnad, myrer, stenar och rötter. Mycket roligt, även om de flesta löparna andra såg ut som orienterare. Det gör inte jag. 🙂
Ruskigt ful hemsida: http://www.tunnsjo-il.no/portfjellopet.htm
Trosa stadslopp: Härlig inramning och bra arrangemang. Plus (eller ur ett privatekonomiskt perspektiv, minus) för att frun brukar kunna kvällsshoppa lite medan jag springer, och därför inte vara helt uttråkad. Att äta en bit mat efteråt i Trosa brukar ock
1. Baltzarloppet i Motala. Maif skröt något år på hemsidan att det var sveriges vackraste halvmara. Kom och avgör själva...
2. Göteborgsvarvet, för folkfesten och för att det är ett av de första loppen på året och det spritter i benen lite extra mycket d
Sveriges vackraste halvmara? Haha, det var väl att tänja ordentligt på den gränsen! Den borde ha hård konkurrens från Prinsens Minne i Halmstad kan man tycka 🙂
Stockholm marathon, bara för att få gå imål på stadion, det är en väldigt mäktig känsla 😀
