"Godkänd: 30 minuter
Väl Godkänd 15 minuter
Mycket Väl Godkänd ca 13,25 minuter "
*ryser* har bara obehagliga minnen från skolidrotten. Jag klarade inte att jogga ens 1 km på den tiden så tre km kändes helt otroligt långt... hu....
Skolidrotten verkar ha förstört glädjen att röra på sej för väldigt många i min omgivning, och jag är inget undantag. Jag minns känslan när jag slutade skolan: En enorm lättnad och glädje att aldrig någonsin behöva genomlida skolidrotten igen. Allt annat
Håller med! Skolidrotten var fasansfull! Vi hade en trist, omotiverad magister utan varesig kunskap eller ambition att entusiasmera sina elever. Det tog mig säkert 15 år att upptäcka att motion (i någon form) kan vara roligt och ännu längre att acceptera
Håller med fullständigt, skolidrotten förstörde med än den byggde upp. De förhatliga timmarna tog bort all min lust att träna, jag mådde illa vid tanken på att jogga (det tog många år innan jag vågade testa på egen hand) och allt var bara misär, förutom n
Skolidrotten var perfekt de sista åren och - i betyget.
Befriad för klena ben!
Sedan började jag tävla på cykel några år senare och mötte ofta min gamla gympalärare som man hälsade glatt på.
Då jag gick i skolan hette det inte ens idrott utan gymnastik (gympa) och det handlade aldrig om träning - bara utförande av allt möjligt - fotboll, brännboll, 60m löpning, höjdhopp, kast med liten boll 🙂 och så en massa hopp över plintar och sånt inomh
Ja, usch för skolidrotten! Den fick mig att hata allt vad bollsporter heter. Det hade kanske varit bättre om de lärt oss spela fotboll. Istället för att bara kasta en boll åt oss och sen bli arg när man inte kan reglerna.
På gymnasiet gick jag IB, vilket är något helt annat än den vanliga svenska skolan. IB-versionen av idrott tycker jag är helt optimal; alla måste ha minst en timmes fysisk aktivitet i veckan, men exakt vad man gör är upp till var och en. Aktiviteten behöv
Under sommarhalvåret spelades det massor av fotboll. Fy fan vad tråkigt!
Och vad är IB?
