Jag längtade ut från dag ett. 😀 Fast så började jag ju springa när jag tillfälligtvis var inneboende hos min föräldrar när jag inte hade någon bostad. Då var det skönt att komma ut och få en stund för sig själv.
Men jag hade nog längtat ut redan efter n
Jag älskade också löpningen från dag 1. Kände aldrig det där motståndet faktiskt. Kanske hänger det ihop med att jag var hyfsat vältränad när jag väl testade löpning - i kombination med att jag satte rimliga krav på mig själv. Jag kände inga löpare när ja
Jag har ingen aning om när det hände, definitivt varken dag ett eller efter tio gånger, men helt plötsligt kom jag på mig själv med att bita mig i knogarna för att inte sticka ut och springa trots benhinnesmärtor.
Fantastiskt egentligen, jag har ju allti
Jag tror det handlar om HUR man springer. Om man hela tiden försöker slå tiden från förra passet känns det inte lika bra. Då blir det jobbigt och till slut riskerar man att känna efter för mycket och stanna hemma. Det bästa är att springa halvsnabbt - man
Inte för mig 🙂
I början var jag så hysteriskt dåligt konditionstränad att själva löpningen i sig räckte och blev över, det och det faktum att jag vägde ganska mycket mer än jag gör nu.
Tja, jag har sprungit ett antal gånger per år i 25 års tid och ännu har jag aldrig kommit till något stadie där jag längtar till nästa pass, någonsin.
Därmed inte sagt att några, en hel del faktiskt, pass har varit roliga, njutbara, peppande, underbara,
För mig är det nog också så att det snarare är känslan EFTER löpningen som jag längtar efter. Det är oftare det känns motigt att ge sig ut än att jag längtar, men numera är det ändå så pass självklart att jag ska springa att motigheten inte innebär att ja
Jag älskar monotonin hos löpningen. Så mycket att jag helt slutat använda musik, talböcker, podcasts osv. Jag lyssnar till skogen och min egen andning och suset i träden, surret från bin och humlor, fågelsången, vattnets kluckande mot stranden och känner
För mig tog det ett enda pass!! 🙂
Jag hade inte sprungit sedan den gamle kungen gick i blöjor men jag började med ett sådant kom igång löpnings program. Efter första passet ville jag genast ut igen. Hade jag börjat med att tvinga mig själv springa nonsto
Är själv nybliven löpare och det tog inte många pass innan jag längtade! Jag har sprungit - på ett ungefär - 2 pass i veckan i några veckors tid och jag tycker att det är jättekul! Jag springer gärna med musik som peppar mig, vilket hjälper de dagar då ja
