Förmildrande i eländet är väl att jag inte varit förkyld eller sjuk sen mars. Så här blir det när jag inte cyklar utan åker tunnelbanan. Varenda år.
Kan ingen dra på sig en söt sjuksköterskeuniform och komma hit med den stora sprutan och vara lite sträng
Och jag är ju singel och feberfri och allt, men vad spelar det för roll när jag får barnen imorrn. ( Nu ska ni inte tro att jag är sur för att jag får barnen, men det verkar som aktiviten här alltid är som störst när jag har barnen och inte kan dejta...)
Har heller inte nån dejt. Får bara en massa oanständiga förslag på MP.
Finns det ingen snygg brallis runt 50 som har lust att ta ett träningspass med mig, så vi får bekanta oss först (H)
Idag känner jag mig livrädd för jag har träffat någon som jag tycker om, men alla tidigare dåliga erfarenheter poppar fram i mitt huvud som hjärnspöken och jag vill helst av allt bara springa ifrån allt.
Alexandra, våga och vinn! Han kanske är "The one".
Det är helt ok att ha en massa hjärnspöken, det viktiga är ju bara att inte låta dem bestämma. Lyssna inte på dem utan våga istället 🙂
Idag känner jag mig ensam eftersom att jag är ensam och inte har någon att mysa med.
Undrar hur många i denna tråd som saknar någon att mysa med...? 😉
Ganska många 😉
Några av oss borde väl kunna "finna" varandra här. Hur svårt kan det vara?? Ganska svårt...
