Promenera och vara snäll mot kroppen resten av dagen. Och en kall pilsner till d mat är en belöning som heter duga. Det är vad jag tänker på när jag passerar mållinjen.
Duscha, byta om å sen en iskall bira kanske med en wirre tillsammans med medlöpare...underbart.;););)
När jag gick över mållinjen i mitt fjärde GB på PB 2,07, ont i hela kroppen och totalt slut rann glädjetårarna under kepsen.... Ren och skär lycka!!! (L)
1."Var kan jag lägga mig?"
2. efter att ha lagt mig: "AAaaaaaah!"
ja, glassigt värre kan det bli när V blir B... 😉
Min känsla och mina tankar har varierat väldigt mycket. Beroende på hur "resan" har varit:
Efter mitt:
1:a halvmarathonloppet - lyckotårar och "fasen vad bra jag är som klarade detta!"
2:a - "Jaha, vad det inte värre? Kunde nog har pressat lite till!"
Fan vilken dålig tid!
eller
Hurra vilken bra tid!
samt
VATTEN!!!
Direkt efter: Fan, fan,fan. Skittid. Nu skiter jag i det här och börjar med curling.
Fem minuter efter: Tja, visst kämpade jag ganska bra. Nästa gång, då jäklar...
Direkt efter målgång är jag tom, vaccum i tankarna. Navigerar på rutin, agerar på autopilot.
Det tar nån timma och ett mål mat innan jag börjar tänka och känna nåt igen, men då å andra sidan blir det lite som i den här refrängen:
http://www.youtube.com/w
Lucka nummer 9
Fortsättning på gårdagens lucka och de efterföljande inläggen här ovan. Av kommentarerna att döma skiljer sig de första reaktionerna efter målgång kraftigt både mellan olika personer och även för samma person vid olika tillfällen.
Obero
