Stefan, roligt att höra de här historierna ur löparlivet. Löpare ÄR ett släkte för sig. Liksom många andra "grupperingar av människor" i ju för sig.
Men, är inte julafton en utmärkt dag för att träna lite på???
Jag har alltid ogillat att bli "instoppad i ett fack". Vill inte se mig själv som en löpare - jag är en person som gillar att träna, gärna i form av att springa.
När jag läser inlägget ovan inser jag att jag lyckats alldeles förträffligt med att undvika
"varmt och skönt"
Det är skönt att springa och varm blir man ju ändå...
Den julaftonen finns inte som jag inte vill springa på, finns inget bättre! När man trillat ner i löparträsket blir passen där man trotsat vädrets makter de man minns bäst. Minns som igår när jag gav mig ut på långpass i skogen när stormen Gudrun eller nå
Hörru Hurtbullen, lyssna på Stefan och Ove här! Om du inte ger dej ut och löper i skitväder några gånger så missar du nåt stort. Nåt som kommer inifrån.
Håller med Fia-Lotta, det är bättre att hålla sig inne när vädret bråkar. Jag ser ingen anledning att springa ute när det är dåligt väder helt enkelt. Fast jag har heller aldrig påstått att jag är löpare.
Och måste man springa ute för att vara löpare, d
Ja, jag måste nog erkänna att det är i blåst med snöblandat regn som jag känt den största lyckan att vara löpare. Ett "skitväder" som i vindjacka och löparskor bara känns uppfriskande och härligt, man blir ett med elementen liksom, det är en naturupplevel
Men Peter, skillnaden är att jag inte är någon löpare. 😀
Skämt å sido - det händer..... 😉 Fast jag föredrar värme. När jag blir en riktigt, riktigt gammal tant då ska jag ta mitt pick å pack och fly till varmare breddgrader. Där ska jag lufsa fram så l
Sol och värme är löparens värsta fiende. Nu är det perfekt löparväder.
Men inga piercingar tack!
