Det tycker jag var ett direkt felaktigt påstående.
Om det ALLTID är skönt kommer TS sannolikt inte att utveckla någon större snabbhet, och det är nog i så fall knappast efterfrågat heller, men nytta gör det ju ändå. Både hälsomässigt och uthållighetsmäss
Anders, det där beror nog på vad man har för mål med sin löpning. Därmed inte sagt att du skulle ha fel. Bara inte rätt för allas målsättning.
Lyckorus är för mig att kunna springa utan att man blir trött. Hålla ett lite lägre tempo än vad du har normalt. Man ska absolut inte kolla tider eller ha bråttom hem för det är ett stressmoment. Gärna en vacker sommardag i grönska sol och fågelkvitter ut
Tomas:
"Men även om man tar i så det gör ont på vissa pass är det bara bra om andra pass går lugnt, och varför skulle inte det kunna vara skönt? I en bra träningsmix gör även de passen stor nytta genom att bygga basen för de mer plågsamma eskapaderna."
Anders B:
Att ingen uppmärksammade din kommentar första gången var antagligen för att den inte var värd att uppmärksamma.
Först skulle ja vilja säga att du har en grym inställning och viljan och inte ger up! Tror att du börjar dina pass aldeles för högt tempo. Då din puls rusar iväg för snabbt början av passet. Sen tror jag att du ligger ganska nära dit max i varje pass du
Bra där, Tonni!
Jag skulle ljuga om jag sa att löpning är skönt alla gånger. För, det är det inte.
Men, när jag springer i ett tempo, som tillåter mig att föra ett helt normalt samtal och gärna i inspirerade omgivningar, t ex i skogen, på stränder eller i nya länder, DÅ
Jag har bara upplevt Runners Flow en enda gång. Med Långfärdskridskor kom njutningen fjärde gången.
För min del tycker jag att endorfinkicken hänger ihop med prestation. Det är då jag slås av hur jäkla grym jag är, då jag blir riktigt nöjd över min egen prestation och pannben, det är då det bubblande lyckoruset slår in. Detta kan ske av olika saker, exe
