Det där med att köra så man spyr låter lite juniormässigt töntgrabbigt i mina öron. Knappast något som har med genomtänkt träning/tävling att göra. Spärren för hur mycket man kan ta ut sig bör inte sitta i magen...
Har du tävlingscyklat några tempolopp?
Jag är i löparforumet.
Vad hette den där juniormässiga tönten som brukade komma 4:a på vm o liknande?
Knarkaren menar du?
Vissa spyr av kraftig ansträngningm, andra inte. Det har inget att göra med om man är en tönt eller inte.
Tyvärr råkar jag ut för det där ganska ofta när jag tävlar på halvmaror och 10 km. Skulle helst slippa det, så speciellt macho vet jag inte om det är.
Tipsa gärna hur man slipper det. Enda tipset jag fått är i princip att efterlikna förhållandena på tävl
Det beror väldigt mycket på när i tävlingen "man-junis" spyr.
I cykel fungerar det med en lätt överdos på de sista km för det sänker inte prestationsförmågan innan "man-junis" är i mål.
Ja jäklar, det var en ny aspekt. Man är en juniormässig töntgrabb alltså. Fränt. (t+) Det låter på något sätt helt annorlunda än att vara 42-årig fyrabarnsmor 🙂
livets stora gåta, to spew or not to spew? (V)
Det finns annat som är större gåtor.
