Med fräscha ben är sista milen huvudsakligen lätt och trevlig löpning med undantag för de tre namngivna backarna.
Efter två mils kuperad "uppvärmning" är det en helt annan sak.
Egentligen är det km 16-21 (ungefär) som är den jobbiga biten av banan.
Intressant att läsa om olika taktik och upplägg!
Jag kan fortfarande inte bestämma mig hur jag ska lägga upp årets Lidingö..
Förra året sprang jag på 2.50.09. Hade relativt jämt tempo men långsammast gick det mellan 15-20 km. I år har jag tränat lite bätt
Lina: Jag har ungefär samma kapacitet som du, 45 på milen och har sprungit LL30 på ca 2:50. Jag planerar att gå ut i ca 5:10-tempo (vilket om det håller väl blir 2:35, men då man oftast tappar minst 5 min på sista milen så blir det kanske 2:40).
Sen har j
Lina, om du lyckats springa jämnt hela loppet bortsett från 15-20 så har du nog redan rätt taktik! Du får försöka kapa jämnt över hela loppet. Men att sänka 12 minuter på ett resultat som du är ganska nöjd med känns svårt i mina öron...
Peter: ja det lutar åt att jag kör nåt liknande upplägg! Får se hur långt det räcker! 🙂
Åke: jag vet att 12 min är supermkt. Men att bara putsa med 5 min är jag oxå nöjd med. Medaljtid är alltså drömscenario. Men bättre tränad, med en bra dag o slippa to
Heja, heja! Lycka till Lina, själv ska jag försöka fjolårets 3:06 till 2:59:59 . Ska försöka snåla in en del tid vid vätskekontrollerna genom att skippa vatten o bara köra på sportdryck. Tror att min mage köper det.
Lycka till Åke!
Såg på Lidingöloppets facebooksida att det är riktigt blött på de öppna partierna just nu, bl.a. direkt efter starten... Hmm.. hoppas skorna jag ska ha är bättre på att släppa ut vatten än vad de som jag hade på Stockholm Marathon i år var... Var lite som
Angående sista milen så skulle jag vilja hissa en liten varningsflagg för näst sista kilometern. Kanske inte så mycket för Karins backe, den känner de flesta till och den går över ganska fort tycker jag. Men många brukar hävda att har man bara tagit sig u
+1 på Erik.
Plus att det alltsomoftast (senaste tre åren i alla fall) brukar stå en liten farbror före Karins backe och ropa "Kom igen nu! SISTA BACKEN!"
Det gjorde iaf för mig att de där sega småbackarna blev grymt knäckande första gången jag sprang o
