Lingling Ling: Frågan är varför man i svenskan överhuvudtaget vill markera något som maskulint eller feminint när det inte behövs. -are är en neutral ändelse som kan användas för både män och kvinnor. Ett exempel är ordet justeringsman som uppfattades som
och ändå så kommer "man" ur ordet människa?
Ord som ord. Personligen bryr jag mig inte om vilken form man använder. Jag vet ju vilket kön jag har, räcker inte det?
Bra att du vet vem du är, Anna.
Faktum är att det faktiskt spelar roll. Det finns roliga gåtor som leker med folks fördomar när de hör vissa yrken. Ni har väl hört den där med läkaren som var gift med... Äsch. Minns inte detaljerna och lyckas inte hitt
"Men det är ju min son! Jag kan inte operera!"
Presenteras ibland som en gåta.
Svenskan är nog rätt mkt för att åtminstone låtsas vara neutral. På en del andra språk används feminina ändelser mycket mer, och namnskicket kan också vara sådant att använd
Ah! Den är det säkert, Lingling! 🙂
Edit: Ja, gåtan alltså... 😉
Varför inte lära oss av dom karga norrländingarnas så otroligt fantastiskt underbara språk. Ing mas schafs...bar rak på.....Ha löp....Ho löp....etc etc....Kjelle ha löp...tja!?
Mera om semantiskt genus: http://sv.wikipedia.org/wiki/Genus_(språkvetenskap)#Semantiskt_genus
Av någon anledning spårade den här diskussionen ut fullständigt. Någon gång efter ca 10 inlägg så lämnades själva kärn ämnet som jag ville diskutera. Mycket märkligt.
Filter på vaddå? Är det inte bättre att analysera orsakerna till varför folk registrerar konstiga pass och försöka hitta andra funktioner för dem att uppnå samma sak? För jag inbillar mig att man ibland registrerar t.ex. 0 min nånting för att få en logg n
