Det är ju alltid så här...
Några säger att de aldrig tänker springa GBG-varvet mer pga trängsel andra säger att de sprungit 1.25 från bakre startled och att det var inga problem alls.
Hur svårt är det att inse att vi inte tänker och fungerar likadant. E
Och det jag försökte säga är att man ju skall träna på det så kommer det garanterat att gå mycket lättare relativt snart.
På samma sätt som en cyklist rätt snart lär sig gilla vinden istället för att hata den.
Håkan (t+) Håller med! Antingen lär man sig att hantera och gilla läget, eller väljer man ett lopp med mindre än 30000 löpare...
Jag är mest nyfiken på hur Håkan simulerar 4000 löpare i en startgrupp som samtidigt drar iväg på en gata. 🙂
Skogsstig, bästa startar sist...
Om man kör intervaller mellan T-centralen och pendeln i rusning borde man kunna få lite midnatts känsla, många går i vägen medans vissa kan springa hyffsat fort
Jag tycker nog man kan simlera sånt rätt bra... Jmf simstart så även om man startar 500 pers samtidigt så kan ju inte JAG har 500 pers i min absoluta närhet samtidigt ändå, man är ju utspridda över en viss större yta. I regel räcker det att vara 15-20 st
Men Sara, springer jag ett lopp med 2-300 deltagare har jag inte heller fler löpare i min absoluta närhet men det blir ändå helt annorlunda när det är 4000 löpare som drar iväg i samma startgrupp och man hamnar i kön. Åtminstone för mig som kanske är blan
Nästa lopp är inte alltid det viktigaste och just det loppet kanske inte det sista man gör och har man problem eller vill förbättra något så kan man använda loppen till det. För varje lopp blir man då bättre. Så istället för att vara sur för trängseln kan
"Hur som haver så tror jag alltid man kan blir bättre av att aktivt försöka bli bättre och att se möjligheterna."
Absolut!
Ert sätt att lära sig ta sig fram genom ett fält har ni absolut nytta av men mastodontloppens (o)lustiga köeffekter tränar man nog
