Vi har kanske helt enkelt fått ett sämre löpar-material idag jämfört med för 20 år sedan, vi har mängder med TV kanaler att välja mellan, datorer, data-spel, och bättre maskiner som gör dom tyngre jobben, ungdommarna, och vi äldre också har blivit klenare
Känns inte som bra förklaringar men ni kan få mitt LCHF-kostråd redan nu så att ingen ska behöva känna sig åsidosatt. Här kommer det:
När ni går ut med jobbarkompisarna på lunch och hamnar i en salladsbar (det var deras val, inte ditt), så istället för a
Stefan Boman. Du seglar.
Först gnäller du över torrt bröd, något som uppskattades förr.
Därefter hoppar du på mig för att jag inte ser något postivt hos de som ej springer utan bara tar sig framåt.
Många gånger har jag skrivit typ:
1 km är långt, 5 km är
Jag säger bara London-OS. Då var det bra.
Det är ganska enkelt. Ungdomar har ganska många andra aktiviteter som lockar mer än att traggla runt i ett löpspår. De som ändå gör det får sämre konkurrens. Fanns samma utbud av alternativ allmänt tillgängliga i Kenya skulle de också bli långsammare.
Ja
I ”min” löparklubb fanns det på 80-talet ett flertal löpare som på torsdagar körde långpass på 4 mil. Sedan var det ju även långpass på helgerna om det inte var tävlingar. Antalet sk motionärer som tränade mer än 10 mil i veckan var stort. Idag finns det
Frågan om varför så många fler sprang på 2.35 då svarar du på spot-on i första stycket Håkan.
Att springa 10 mil i veckan ansågs inte mycket då vilket jag har en känsla av att man tycker det är nu.
K-G: Jag ursäktar eventuella tolkningar av vad jag skrev som påhopp. Absolut inget illa menat. Min poäng var att man "förr" hade ett annat sätt att tänka när det kom till idrottande.
Alla dessa "hjälpmedel" idag är inget som förändrar den mentala inställ
Bra inlägg Håkan!
Man kan mäta framgång på många olika sätt och visst är man som löpare van att mäta i tid och prestation men mångsidighet och friska kroppar är ett annat mått, inte att förakta.
Du pratar om ett pyttelitet antal, "men vi hade nog 10 st. sub. 2:30 på 80-talet" i Trollhättan. Om det såg likadant ut över hela landet är det inte ett pyttelitet antal, det är fullt tillräckligt för att få till en reell positiv konkurrens.
Men egentlig
