Jag blir alldeles mållös.
Nämen, det är ju läskigt att vara mållös.
Måla inte in dig i ett hörn utan matsäck.
Edit: ...utan slunga.
Madeleine! Det bästa sättet att ändra en annan person, är att ändra sig själv. Går du ner i vikt så ser hon att du klarar det. Du blir en förebild och sannolikheten att hon följer efter är mkt större än vad den är att hon skulle gå ner i vikt för att andr
Rickard - "utan ett mål mat" menade du väl?
Andreas Andersson, jo jag får ta reda på de ;()) försökt,men de är inte de lättaste.
Håller med dig Madelene, har själv varit kraftigt överviktig och tränade då inte alls ... det är ju lite av en ökenvandring att gå. Som jag ser det kan man bra höra med personen vad det skulle krävas för att han/hon ska komma igång. Vill inte personen så
pontus ,jo precis de är ju ingen som kan gå ner i vikt åt mig utan jag måste göra nåt själv men alltid bra med stöd
Fråga om hon vill haka på på en promenad (först kanske bara 2-3km men då konditionen ökar så kan även längden på promemaderna öka....)
-När man kommer hem ifrån ett pass skall man känna - "wow det här var ju enkelt, kanske man skall ta en runda till"
För att återanknyta till diskussionen om A och B kan jag berätta vad jag upptäckte i går kväll då jag sprang ett väldigt kuperat enmilaspår. Jag var nog den enda representanten för grupp A där ute i skogen och jag såg inte till några B-typer heller. Därem
