Det är inte bara den snirklande landsgränsen som följer oss under denna tur. Framför allt annat är det, som så ofta, mentala gränser.

Lördag

Hittills hade allting tagit längre tid än vi trott, trots att vi redan från början planerat att ta det lugnt. Gruppen om sex personer var inte bara spridd i kondition och erfarenhet; vi hade en ex-sjukling (jag) och en fotskadad (Jens) också. Bara några minuter in på cykelturen mot insteget på vandringen kom första bakslaget. Chris hade punka och ingen av oss hade haft vett att medtaga slang eller lagningskit. Cykelturen är bara någon mil, med ett par hundra meters stigning, men tog oss nu ett par timmar att beta av.

Sedan började vandringen upppåt. Alla var glada i hågen och gladast var väl Markus, som full av energi släpade upp sin cykel en bra bit för att senare få avnjuta en härlig single-trail. Från karg barmark gick underlaget över till ett tunt, hårt snötäcke medan vi vann höjdmeter i en bekväm takt. Efter halva etappen kände vi oss redan lite trötta allihopa, och överraskande och oförklarligt så var Markus tröttast av oss alla. Takten slog av ytterligare.

Det var egentligen inte så sent när vi anlände till Mindelheimerhyttens hemtrevliga vinterrum. Men man ska inte underskatta hur snabbt det blir mörkt såhär års. De som ville upp på Kemptner Kopf innan skymningen fick därför snabba sig på. Jag stannade för att ta hand om stackars sängbundna Markus och peta i elden, smälta snö och koka te. Två väderbitna herrar kom förbi för att hämta sina pinaler för hemresa. En av dem hjälpte mig att byta den tomma gasoltanken vars ventil hade fastnat totalt. Några välriktade slag med baksidan av en yxa löste problemet. Med den andra mannen pratade jag om morgondagens planer. Jag och Markus ville göra en utmanande tur till Elferkopf, och han muttrade någonting om att det är nog inte helt lätt nu, med halvt översnöade vassa kammar och is på klätterställena. Alternativet var att göra den lättare turen till Geisshorn så som Jens hade föreslagit när han planerat turen, och det kändes bra att vi hade möjlighet att ändra oss under dagen om Elferkopf visade sig vara för svårt.

Läs mer i nästa inlägg…