Igår när jag och sambon var och tog vårt, numera, sedvanliga kvällsdopp i det ljumma Stensjövattnet simmade vi som vanligt fram och tillbaka några gånger och även om det är trivsamt att simma fram och tillbaka och småprata i kvällningen kändes det som att det var dags att ta och göra något mer av vårt gemensamma simmande.
Stensjön är ju inte så himla stor och när vi gled fram där i vattnet kom vi på att vi kanske skulle ta och simma runt hela sjön någon dag. Jag tyckte att vi borde ta med en livboj och lite kaffe om vi skulle drunkna eller bli kaffesugna. Det tar ju ändå ett tag att simma såpass.
Diskussion uppstod om hur man transporterar saker när man simmar och ryggsäck eller en liten flytsak som man drog efter sig verkade vara lämpliga alternativ.
När vi kom hem frågade jag i simgruppen om väskor och simning och fick svar och inspiration och idag beslöt jag mig för att testa hur det var att simma med rygga. Jag funderade hur jag skulle lösa det med skor men bestämde mig för att behålla dem på under simetapperna. Det kändes himla stökigt att ta av sig dem och stoppa i påsar och greja varje gång jag skulle i vattnet och om jag använde utrangerade skor så behövde jag ju inte vara rädd om dem.
Jag vet inte hur många sommarvarma lopp jag deltagit i där jag sprungit förbi vattendrag och bara längtat efter att få slänga mig i vattnet och idag blev jag varse om hur himla skönt det är.
31 grader stod det på biltermometern när jag körde upp till Stensjön och jag började med att gå en bra bit innan jag började smålufsa. Efter några kilometer kom jag till vattnet och hittade en bra plats att kliva i. Det måste ha varit minst 25 grader i vattnet och det kändes lite udda att klafsa i med skor och löparryggsäck. Sen simmade jag iväg och när jag passerade vassruggarna var jag glad att jag hade skor på så att inte gäddorna fick för sig äta upp mina tår. Det funkade bra att simma med ryggsäck, men det gick lite långsamt. Krusningarna på vattenytan visade att det blåste motvind, men jag tvivlar på att det kan påverka så mycket.
När jag klev upp kände jag mig otroligt avsvalkad och värmen störde inte alls lika mycket längre. Två kilometer och en glasspaus vid Stensjön senare klev jag i vattnet igen och simmade bort mot utloppet. Jag kom på att jag glömt ta av mig löparkepsen och det såg nog lite småmärkligt ut när jag simmade förbi med keps och ryggsäck.
Jag valde att inte kliva upp vid den mest välbesökta badplatsen utan tog mig upp lite längre bort och sprang sedan tillbaka till bilen.
Det var himla trevligt och absolut något jag tänker göra om. Ett skönt pass som höll på ett bra tag men inte kändes uttröttande eller slitsamt på något sätt och efteråt kände jag mig otroligt uppfriskad och även om jag bara tillryggalagt en kortare sträcka på alltigenom välkända platser så kändes det som ett riktigt äventyr.
Kul!
Tillägg: Jag trodde först att det hette aquathlon när man sprang och simmade men insåg efter att ha sett den här länken att det nog var något annat.
Det låter som om du aspirerar på ett sådant här:
Coolt. Och bra jobbat. Fivefingers eller våtdräktsdojor eller nåt borde väl kunna vara en bra idé på såna där expeditioner?
Tror definitivt att Kvarnbyn behöver ansluta sig till triathlonförbundet till nästa år 🙂
Det där funkar nog bara på tropiska breddgrader, typ Göteborgstrakten eller nåt. Grattis i alla fall!