Jag vill tipsa om Sofia Jannoks sommarprogram i P1 igår, det går att lyssna på i efterhand på nätet (här: . Jag vet inte om det var glesbygdsromantikern i mig eller det norrländska (vilket ju i och för sig inte nödvändigtvis måste innebära samiska) blodet, men miljöskildringarna gav någon slags genklang i mig och jag tycker att det var helt underbart. Dessutom spelade hon en hel del riktigt bra låtar. Det var förresten ren tur att jag i mitt radiorattande hade fastnat just på P1 när programmet skulle börja. När jag tidigare hade läst namnet i listan med sommarpratare sa det mig inget, men så fort hon blev introducerad så mindes jag. Första gången jag såg eller hörde talas om henne var när jag hon var med på något andaktsprogram på TV, som jag normalt sett nog inte hade givit mer än några få sekunder om det inte hade varit så att det sändes från vad som såg ut att vara kyrkan i ishotellet i Jukkasjärvi. Dessutom blev jag nyfiken på vem den skönsjungande och påpälsade* blondinen var. Efter det vet jag att jag har jag sett henne uppträda i något av TV:s morgonprogram vid något tillfälle.

(* det var inte förrän jag skrev det som den fulla innebörden av det där ordet slog mig, men den var väl förhoppningsvis inte farmad i alla fall…)

Träningsmässigt har jag hamnat i en svacka; jag skulle ha tagit mig iväg till gymmet igår, men sakernas tillstånd gjorde att det inte blev så, så mitt veckoliga mål på två träningstillfällen ser ut att gå om intet, om inte… Jag har en idé som skulle slå två flugor i en smäll. Vi får se. 🙂

Idag hämtade jag ut Have Heart-biljetten, utan att ha fått hundraprocentigt klart med dit- och hemtransporterna. Jag är grymt peppad, men har samtidigt en oroväckande känsla av att något kommer sätta käppar i hjulet, eller gå illa när jag väl är där. Det känns helt enkelt för bra och mina förväntningar är troligtvis för högt uppskruvade (som vanligt).

För övrig har jag börjat överväga att skaffa träben, de har inga hälsenor…