Anmäld till Kalmar 2012 och jag och andra med mej undrar varför.
Varför gör man och utsätter sej för olika saker?
Vanligast är nog för att tjäna pengar, så inte i detta fall. Dyrt blir det.
Jag har inget att bevisa för någon, är och har varit helt frisk så det är ingen sådan snyft historia.
Barndomsdröm? Marathon var det, det var något jag såg upp till och ville göra, då var man riktigt vältränad och duktig om man fixa det. 1999 gjorde jag det och blev så besviken att det tog 11 år till nästa.
Men inte det heller är orsaken. Tills för mindre än 2 år sedan var triatleter supermänniskor och Ironman bara för extrema superatleter.
Testade på en liten bytriatlon 2010 och tyckte det var så kul att jag åkte till Sala 2 veckor senare och körde motionsklassen på 1/6 dist. och blev 7:a av 49. Då fattade jag att det även fanns motionärer som jag som höll på med det här. Då tändes funderingen på om man kanske skulle kunna klara en IM.
2011 blev det flera korta, Gävle och Dalarna. En Olympisk i Säter,som gick bra. Även HIM i Vansbro där jag cyklade slut på mej helt, den var lärorik men inte allt för bra.
När snön såg ut att utebli och anmälan till Kalmar öppnade så slog jag till och anmälde mej.
Så varför gör en TriWannabe som jag det? Jag vet inte, men kanske för att jag tror jag kan.
Jag vill bli en Triatlet.
Jag vill bli en IRONMAN!
Kör hårt, du fixar det!
Lycka till! Så länge du får vara hel kommer det gå galant för dig! Jag hoppas på några rejäla långpass till våren tillsammans.
När man väl klarat av det så upptäcker man en massa anledningar. Mitt första IM, Kalmar i somras, var en av mitt livs största händelser, och då spelar några tusenlappar mindre roll.
Kul! Jag har också varit sugen på en IM men har insett att jag inte gillar att simma och springa så det lär inte bli något.
Så mycket som du springer lär det gå utmärkt i Kalmar.