På kvällen åkte vi tillbaka till Stortorget för att vara med på “Heroes Hour”, heja på dom som går imål sista timmen. Det var c:a 25 kvar på banan och ett jäkla drag på Storgatan och Stortorget. En lite försynt tyska kommer fram och frågar var jag fått tag på min snygga blå finisher tröja. Jag förklara var man fick den och om hon varit med i racet så får hon säkert en om hon frågar.
Musiken dånar men överröstas av jubel och applåder när någon går i mål, nja nästa alla springer faktiskt i mål, Dam segrarinnan dela ut medaljerna, Herr 1:an å 3:an dansar på upploppet, vi gör vågen, tjoar och stimmar. Vilken stämning, vilket drag. Dam 2:an kommer också och dansar på mållinjen, en liten försynt tyska ;).
En kvart kvar. En man kvar. Inte ett öga torrt, kolla på denna film, den visar mycket om vad IM är.

I’m an Ironman
Loppet i sej var ingen vidare upplevelse, alldeles för mycke slit och dålig med att ha roligt och njuta, sista 300m och målgången var inte värt det. Lägger man till milen österut på Alvaret så var loppet en positiv upplevelse, osså grejen att cykla över bron. 2 Ölandstokar
Tiden 10h50 är under 11 timmar och den är jag jätte nöjd med. Hade inte kunnat göra det fortare (men jag ville ge mej chansen att springa) 4 Ölandstokar
Total upplevelsen i Kalmar 🙂 5 Ölandstokar
Hela allt, all träning, planering, drömmar, tankar, det senaste året har jag gått inför det här. Jag har gjort det här, jag har peppat, och tränat och nästan aldrig tvivlat eller tappat sugen. Jag har gjort detta själv för mej själv. 5+ Ölandstokar.

Ett par tack måste jag nog kosta på mej.
Tack Lena för att ställt mindre krav än vanligt (och då är det inte mycke;))
Tack Pontus, som försökt lära en gammal tjurig gubbe crawla.

Jag är så jättegrymt nöjd att jag gjort detta.
Jag är så stolt att jag lyckades.
Jag är en Järnman