Nu är det över, VM och min tid där jag lekt idrottsman. Nu ska jag gå tillbaka till dit jag hör hemma, en lugn å lat motionär. Köra en massa lopp bara för kul och mest bara vara glad, inge mer Träning eller Tävling. Vem vet, nästa mål kanske blir SingleSpeed SM :-). Något långLopp med ambition blir det nog aldrig mer, enda undantag kan vara HIM 2019. Detta är inget löfte som jag sätter princip i att hålla men jag tror på det.

Har kommit över Motala och inga problem med ben,psyke eller annat, faktiskt klivit upp ur gropen på 2 dagar så den kan inte varit så djup. Utan vänt ryggen till. Ja det är jag. 

Det kommer inte någon racerapport för det skulle vara en massa neg, ok jag är en sur gammal gubbe, men det vill jag inte vara i tävlingsvärlden. En kort sammanfattning blir det ändå:

Jag kommer aldrig att bli nöjd med loppet av 2 skäl. Jag nådde inget av mina mål och framför allt, Jag gjorde ett (skit)dåligt lopp.

Satt å kollade lite resultat igår och fokuserade på cykels 1:a halva 🙂 och log mer å mer. jag gick inte ut löst första 57 km :-D. OK Calle drog ifrån lite, Grattis till guldet Calle!, men jag var snabbare än Rasmus Henning och tog in på Pasi, var bara 3,5 minuter efter honom efter 2 timmars race :-). Totalt blev jag 5:a i H50 på cykeln, Haha. Hittade en talande bild på min cykling “a blue blur”

Jag är nöjd med 2 saker: Simningen 1:45/100m (2013 2:22 2014 2:00)

Sluttiden är inte så illa.

Börjat nu känna visst sug igen

Har nu 6 lopp på 2 veckor och det ska bli kul, lite orolig för Hofors Swimrun men får väl kriga lite extra där. Vill även persa rejält på Vansbrosimmet och det är tänkt att det ska gå lite av sej själv.

P:S. En Tävling till kan det bli i år, funkar simningen i Vansbro och det blir lite studs i benen nu när jag slipper cykla så anmäler jag mej till Västerås. Kör gör jag då om jag lyckas tända till på riktigt, å då jävlar ska det cyklas 😀

D.S.