Kom upp på fredagen vid 18-tiden och gick tämligen omgående på matspaning. Tre hungriga löpare var vi och hittade en pizzeria som såg välförsedd ut. Av kundtillströmningen att döma var den populär också. Tyvärr hade de inte pasta, men vi orkade inte leta vidare så vi gick in. När vi fått vår mat och satt och åt anslöt sig ytterligare en ultrabekant till sällskapet. Har inte träffat honom sen förra Skövde men det gjorde ju inget och vi rekommenderade den goda pizzan med gorgonzola och den valde han utan betänketid.
Sen gick vi tillbaka till hotellet och tittade på Let´s Dance och gick och la oss innan det var slut.
Vid 4 på natten vaknade jag och mådde kasst och pizzan levde rövare i magen men det gick inte att göra något åt så den fick stanna kvar i magen ett tag till. Frampå morgonkvisten kunde jag somna om och drömde märkliga drömmar, om lopp och oklara starttider och borttappade skor.
När det var dags att springa tog jag det vackert. Första varvet gick åt till att få ordning på mp3-spelaren som definitivt behöver nya hörlurar utan glapp och när det var löst var det bara att tuffa på.
Jag hade pulsklocka för en gång skull för att inte dra iväg för fort och noterade att jag låg runt 10 slag över vanlig puls i aktuellt tempo, men det kändes okej ändå så jag struntade i pulsklockan och körde vidare på känslan istället. Och det kändes bra. En gel i timmen och däremellan en mugg vatten och lite sportdryck för att hålla mig sysselsatt.
Tiden rusade iväg och i huvudet kändes det riktigt bra. Inte det minsta uttråkad utan bara nöjd med livet. Hade inte tillstymmelse till bryttankar som förra året då det var en pina från början till slut.
Strax innan fyra mil började jag må illa och plötsligt fick jag sån där hissnande spykänsla och det var ju inte så trevligt.
En mara kan jag ju springa utan att spy i alla fall tänkte jag och klippte två varv till. Sen promenerade jag ett varv bara för att, och sen gick jag in på hotellet och tog ett bad. Väl färdigbadad var jag tvungen att luta mig över porslinet och hann knappt resa mig innan det var dags igen. Kan inte låta bli att förundras över vilken kraft det är i en del spyor. Undrar hur många km/h det är egentligen. Bakteriers hastighet vid nysningar forskas det minsann på men spyor?!
Matt av detta blev jag såklart och la mig en stund på sängen och insåg att jag måste ju äta, så när sällskapet var klart gick vi ner och åt god pasta och det satte fart på livsandarna.
Ett glas rött fick ackompanjera besöket på ultratinget som vi gick upp till för att se på filmen från VM, men den flyttades till efter mötet och då riskerade det ju att krocka med Melodifestivalen som inte fick missas.
En kort reflektion om ultratinget bara; Det var vildare, men inte nödvändigtvis bättre, förr, när det var lite motsättningar och eldsjälar som tjoade och SFIF framställdes som antikrist. Det var tider det.
Sen var det melodifestival med osedvanligt mycket tramsande hos åskådarna. Man kanske blir lite flamsig av att springa och gå långt. Vad vet jag.
Trevligt hade jag i alla fall.
Och idag gick vi hem till goda vänner i Skövde och åt god lunch innan vi satte oss på tåget hem.
Jag kan säga med all säkerhet att jag kommer att passera Skövde, sittandes på X2000, ett flertal gånger under året som kommer men det dröjer nog ungefär ett år till innan jag kliver av på stationen och när jag gör det, så är det för att springa.

Och jag vill tillägga att hade Anna Snigel varit med så hade jag aaaldrig klivit av, men nu när det saknades värdiga motståndare så nu var det ett lätt val att gå och bada och kräkas i hotelltoaletten i stället för att lunka vidare och kräkas i en buske.