Några dagars sjukdom på senaste, men jag tappar inte modet för det. Bara rätt åt mig =P

Idag fick jag trevlig post, det var Deutsche Alpenverein Münchens magasin fullproppat med extra broschyrer om vandrings- och cyklingsområden. Egentligen skulle jag ha jobbat, men man ju få ta hand om sig ibland.

Att se magiska bilder på spetsiga molnklädda toppar, alpsjöar och gröna dalar, får mig att vilja träna ännu mer seriöst. Jag vill få starkare ben, bättre kondis. Jag sätter det som mål att klara en svår eller lång vandring, övertygar M (alltid lika härligt lätt) om att vi måste dit. Och fortsätter träna.

Just idag har vi pratat om hiking och kajak runt Vancouver också. Jag ska dit på konferens i maj, och får stanna 5 lediga arbetsdagar med betald hemresa, vilket skulle ge 9 lediga dagar inkl helg. M måste däremot betala sin resa, minst 1000 euro tor, och är tveksam. Googlande avslöjar att det regnar en hel del där i maj, förvisso mindre än på vintern, men bara sommaren är förhållandevis torr. Och hur kul är outdooraktiviteter när det regnar 13 dagar av 30?

Nåja, blir inte det av så har vi i alla fall både bokat och betalat för 2 veckor på Malta med vännerna i sommar, med klättring, dykning och bad på agendan.

Värst vad jag är bortskämd med saker att se fram emot. Men livet vore väl trist annars? 😉

Jag menar, det faktum att vädret var perfekt när jag var sjuk, och att det nu bara ska regna, implicerar inte nödvändigtvis att man måste sitta och sura, eller?