Det är kärlek. Två turturduvor, som efter kvällens måltid (pannkakor med glass, grädde och sylt :P) umgås på sitt eget vis.

Bara titta lite. Känna lite. Och fram med skruvmejslar och multimeter… Ehh?
Jo, vår våg hade gått en alltför snar död till mötes. Med en nyinköpt som säkerhet blev vi modiga med den gamla. Det är väl alltid kul att se hur saker funkar? 😉 Tack vare Fingerfärdig Älskling (FÄ) är den nu så gott som ny (förutom att två tunna sladdar sticker ut som man måste kortsluta inför varje mätning). Så nu har vi två fungerande vågar, och hör och häpna, de säger samma sak. Reproducerbart. Och nu vet vi att skillnaden i vikt mellan FÄ och mig är en ölback! Se där vad man kan lära sig en lördagskväll.

Nu är ju vikt inte något som tynger mig mer. Jag är nöjd! (0_o)
I stället är det avancemang i klättergrader som gäller, jag fortsätter den kampen i morgon. Det har varit och kommer fortsätta att vara stressigt på jobbet nu, så mer av “moving meditation” är bara bra.