Nu har jag tydligen hängt här på Funbeat i nästan nio år! All den träning jag har
loggat, alla små pass-kommentarer och knäppa blogginlägg jag orkat skriva
fortsätter faktiskt att ge mig glädje såhär långt senare. Jag kan se tillbaka på en
resa från prestationsbaserad, målinriktad träning, till rörelse för ren glädje och balans inifrån och ut.
I träning och i andra delar av livet.

Grannbarn och jag i en “yoga-session” – det urartade snart i kullerbyttor. Har jag nämnt att kullerbyttor i gräset är jättekul?! 🙂

Kanske
blev det lite väl mycket navelskådning under det gångna året. Bloggen här till
exempel är ju gapande tom. Jag har i och för sig aldrig mått så bra, så
innerligt. Men i år vill jag få till balans mellan utåt och inåt – dela med mig
mer, för jag blir ju själv så glad när andra gör det. Delade erfarenheter och
berättelser är aldrig bortkastade. Vi behöver dem för att sporra varandra, få
momentum på vår färd, och få utlopp för empati. Jag vill ge vad jag kan och ta
emot det som bjuds. Det är ett av mina mål för i år.

Träningsmål

För
att motverka att stagnera har jag även satt upp några konkreta träningsmål i år
igen. Jag blir inte ledsen om det inte går, men just nu sporrar de mig – och de
är satta utifrån erfarenheten om vad som passar in i mitt liv. Uppdelningen är lite
tydligare än vanligt med min idé om “fokus-kvartal”; särskilda fokus per kvartal och månad. En snabbtitt in i spåkulan (utan spoilers av detaljer):

(Jan-mars)
Yoga

Förhoppningsvis
kommer
skidturssäsongen igång snart! Mer snö åt alla! 🙂 Då blir det ju helt naturligt mycket
springande i bergen. Det behövs det inga mål för… 

I år vill jag däremot inte stelna till alltför mycket av allt lufsande, så
yogandet ska få ännu lite mer kontinuitet och fokus. Inte så att de mentala aspekterna är mindre viktiga, men den enkla uppmjukningen behövs verkligen! För lite extra pepp vill jag
testa ett par utvalda nya asanas
även om
jag inte “känner mig redo” för dem – det är ju bara att försöka. I
mitt fall sitter svårigheterna mest i huvudet ändå.

Lite yoga på en övergiven bergshytt…

(apr-juni)
Starka ben

Snön
smälter och bergen öppnar så sakteliga upp för en ny härlig sommarsäsong. Och
inför den kommer jag behöva träna
löpning, spänst och styrka. I år blir det framförallt mer spänstträning (från ca ingen, så det blir väl lätt att öka). Jag ska försöka att inte glömma min stackars “kärna” också.

Walser Trail är ett peppande mål just nu, alltså t.o.m vara med i loppet!

(juli-sept)
Klättring

Alpinklättersäsongen
är i full blom. Jag & M har redan lagt så väldigt mycket fokus på
långturer, vilket krävt mycket både för det mentala och för kroppen. Vi klarade
flera stora utmaningar förra året som vi knappt trodde var möjliga. Nu i år kan det gärna få
räcka med monsterturer… Jag vill satsa mer på teknisk svårighet alpint. Det
finns rejäla mentala spärrar att jobba på här (och då pratar vi ändå bara glad amatör-nivå!)

Watzmann Saltzburger Weg var kulmen på förra årets långtursfokus. I år får det hellre vara lite kortare och lite klurigare.

(okt-dec)
Balans

Vintermörkret
sänker sig och jag förblir realistisk: Huvudsaken är att hålla livsandarna
igång och hitta källor till glädje och energi. Inga mål, bara njuta. Eller nej, en konkret
utmaning återstår för avrundningen av 2016: Handstående. Detta år, banne mig…

Mina
mål handlar inte om att klara av. De finns där som stöd och inspiration för att inte stanna på en enda punkt, bara för att det känns tryggare där. Vilken förändring som än kommer på min väg i år, så vill jag fortsätta att kultivera mod för att möta den.