Kände mig bättre under början av veckan så jag drog ut och åkte grillor på onsdagen. Blev svinbränd i nyllet och mådde som fisken i havet, trots att isen höll.

Dagen efter kom halsgnället tillbaka. Bestämde mig för att ändå vara med på intervallträningen på torsdagen. Kände mig dundertung i kroppen men var ju så trött på halsen att jag bara ville ignorera skiten.

Samma sak gällde medeldistanstävlingen på Lidingö på söndagen. Trots att det kliade och rosslades i halsen sprang jag. Efteråt kändes det inte bra alls. Som en stor jävla klump i halsen. Det konstiga är att det endast verkar sitta i halsen. Jag menar, hur skulle jag annars kunnat springa så pass fort som jag gjorde? Det kan man inte om man är sjuk på riktigt.