Klättra ute på lördag? Självklart!
Över tio grader och molnigt räckte tydligen för uteklättring enligt mina kära vänner. Bara att koka ägg och ta med vinterjackan. I morgon alltså.
Jag har pinat mig igenom 1½ vecka utan styrketräning överkropp. Tror att det är bättre nu och ska försöka att inte överanstränga mig i morgon.
I brist på styrketräningen har jag kommit igång med cyklandet igen; de senaste fem dagarna har det, fördelat över MTB och LVG, blivit dryga 192 km. Från nästan noll =D
Det blev så mycket roligare när jag upptäckte en ny väg, enkom på asfalt, så att jag slipper det numera kroniskt blöta lerdiket. Har testat några varianter och hittat den optimala vägen. Lika lång som den andra men torr och snabb(are).
Tänkte på det här med att göra mil efter mil på landsväg med högt tempo. Det som inte alls var min grej. Jag märkte i onsdags på cykelturen med M hur mycket mitt cykelintresse har ändrats sedan jag träffade honom; från vackra turer i berg och skogar, till träning (tvärtemot hans utveckling tyvärr). Alltså, jag har MTB och mitt hjärta hör hemma där, men… ibland känner jag en önskan om att bli mer seriös.
Nåja, så har jag ju känt med klättringen ända sedan jag slutade klättra >10h/vecka, så jag är väl van. Man kan inte vara seriös med allt.
0 Comments