Torsdag. 10/1
Andra passet i marathonprogrammet var backintervaller och jag tänkte fuska och byta bort det mot vanliga plattintervaller. Ända tills jag skulle springa upp och hämta Anne i tisdags och insåg att var det något jag behövde i hela världen var det backintervaller.
Så jag hittade en backe och intervallade mig och oj vad kul det var. Regnet öste och mörkt var det, men 9 gånger i stället för 6 blev det innan jag tyckte att det fick räcka. Jag måste gjort fel. Det här var alldeles för roligt. Nästa gång blir det backintervaller i Götaforsliden.

Onsdag 9/1
Igår gjorde jag som programmet sa och sprang 8 km i 6-tempo. Ungefär. Delar av rundan fick jag sällskap av en på-nytt-startad Anne. Himla trevligt. Igår verkade det vara lite tungt för henne emellanåt, men jag kan ge mig fasen på att Anne slår mig på Göteborgsvarvet ändå.
Hursom helst var det en trevlig runda och är det så här simpelt att följa ett marathon-program så fixar jag 7 veckor till som ingenting.

Söndag kväll 6/1
Snökaos i Västsverige sade kvällspressen. Det är då det är läge att plocka fram Icebugsen som legat i garderoben sen jag köpte dem på Finalloppet i november.
En mil på varierande underlag blev det och tungt var det. Det kan i o f s bero på den intellektuella verksamheten med tillhörande drycker som jag ägnade mig åt igår kväll.
Det kändes inte helt självklart att ge sig ut i slask och elände och det regnade ända tills jag skulle ut men det slutade som tur var innan jag började springa. Och efteråt känner jag mig glad och tacksam för att jag gjorde det. Utan varesej vatten eller mp3-spelare. Stort.
Veckan som kommer börjar min 7-veckors marathonsatsning inför Kiel. Ska bli synnerligen intressant att se hur länge jag står ut med att veta hur och vad jag ska springa innan jag ens fått på mig löpkläderna. Men jag har förstått att det finns personer som följer såna här program det och det verkar ju gå bra för dem. Vi får väl se.
Det mest sympatiska med programmet är att det börjar med en vilodag. Det känns bra.

Söndag 6/1
Igår blev det ett stillsamt varv i trivsamt sällskap på milen i Skatås. Fy farao vad det blåste isande vindar när man kom ut ur skogen.
Jag och systern hade långt gångna planer på att åka till Skövde och ta varsin sistaminuten-startplats på Vinterspringet, men vi insåg hur besvärligt det skulle bli att köra nästan 40 mil i skitvädret samma dag hon ska åka norröver igen. Därför lutar det åt att jag får inviga mina icebugs som stått i garderoben sen jag köpte dem på finalloppet. Det är ju på tiden.

Torsdag 3/1
Morgonjogg utmed Mölndalsån i de nya rosa NB 902orna. Det kanske är snabba skor i vanliga fall, men inte på mig. Inte idag i alla fall. Men det var trivsamt att morgonjogga innan jobbet för första gången på evigheter. Sprang delvis samma sträcka som Sylvesterloppet, men med färre löpare, och utan flaggvakter.