Det är väl officiellt vår nu, så det börjar bli dags att fasa in intervaller i mixen på allvar. Så mycket vår att det till och med går att springa dem på bana, så i dag blev det säsongspremiär på Gutavallen.

Helt ärligt var det lite si och så med vårkänslorna på vägen dit. Motvinden var bitande och temperaturen i dag kan inte ligga särskilt långt upp från nollstrecket.

Väl på plats efter en kvarts uppvärmningslöpning upphörde kylan ganska snabbt att vara ett problem. Dagens övning kan vi kalla för 200-fartlek och går ut på att alternera 200 lite snabbare än 5k-fart med 200 lite långsammare än marafart. Inga egentliga vilosträckor, även om marafarten känns som jogg i jämförelse. Syftet, förutom att få trycka ifrån med lite fart, är att träna upp förmågan att återhämta sig under löpning.

Med cirka ett halvår sedan senaste banpasset var det lite spännande att se hur det skulle gå att hitta rätt fart. Jag siktade på att köra 40s (motsvarande 3.20/km) varvat med 50s (4.10/km) och det tog ett par varv innan jag hittade rätt. Första varvet gick för långsamt på det snabba (42s) och för snabbt på det långsamma (48s) partiet, men sedan hittade jag tempoväxlingarna bättre. 40s-sträckorna betades av med några tiondelars precision medan återhämtningssträckorna varierade mellan 49 och 52.

10 varv blev det den här gången. Sista två varven pressade jag farten till 39s men i gengäld droppade återhämtningssträckorna till 52s. Det fanns helt klart några varv till i benen men då hade jag fått koppla in pannbenet på allvar. Planen är att köra veckans långpass redan i morgon kväll och då är det inte så bra att köra skiten ur sig dagen innan.

10 varv ger 4 km med en snittfart motsvarande 3.45. Nästa gång ska jag köra lite snällare tempo men kanske 20 varv i t ex 42/55.

Det blev ungefär en halvtimmes distans efteråt, totalt ca 15 km på 1.04, med sista 2,5 km barfota.