Söndagens styrkepass satte sig i mitten på ett sätt som jag inte varit med om sedan jag var ett optimistiskt vitbälte alldeles i början av min kampsportskarriär. Måndagens löpning gick väl bra, jag vet inte hur, men igår tisdag kunde jag inte gå rak. Hosta, nysa eller alls använda magmusklerna till något gick inte och sova kunde jag då rakt inte göra.

Idag är träningsvärken nere på normala nivåer igen, det vill säga inte samma himmelska höjder som igår. Det kommer förmodligen påverka klättringen efetrsom en hel del av klättringen ställer krav på mittkroppsstyrka och stabilitet, men jag får väl klättra enkla leder och göra det jag kan. Jag är ju inte längre handikappad av träningsvärken, nu kan jag ju nästan hosta som vanligt igen 🙂