Spinn/core-passet satte sig på mitten idag igen, men å andra sidan klarade jag övningar som t ex plankan och sidoplankan betydligt bättre än jag gjort tidigare. Så även om jag blir lika trött och träningsöm efter passet som i början så tar jag i betydligt mer och gör övningarna betydligt bättre än jag gjorde innan. Sammanlagt nio pass har jag varit på och nu kan jag inte längre skylla på att jag lär mig övningarna eller lär mig använda magen på rätt sätt längre. Jag tror faktiskt att jag blivit starkare på mitten – på riktigt – trots allt.
Träningsreflektion
2 Comments
Submit a Comment
Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.
Det är det som är det sköna med instruktören vi har, han är inte mesig utan jagar på oss och peppar oss hela vägen. Man behöver lite uppmuntrande gap och krik för att verkligen krama ur musklerna de där sista repetitionerna.
Eller så är jag kampsportsskadad, för jag blir triggad av att någon gapar och skriker. Då tar jag i för kung och fosterland. Mesproppar som bara räknar i lugn och ro och manar på i samtalston får jag inte ut något av. Jag vill ha lite klös i passen, om det ska ge något.
Så det är ingen risk, med den instruktören vi har nu, att jag skulle såsa på lektionerna för han är på och aktiv. 🙂
Du har så rätt, efter ett visst antal gånger gäller det att höja ribban:-) och det är klart att man blir starkare!