Ujj så skumpigt det kändes i början, men det blev lättare så småningom så jag kunde öka från 7:03min/km till lite raskare tempo. Mot slutet tuffade jag på i 6:00 min/km en liten bit och nog sjutton hade jag kunnat slå mitt nu mera urgamla personbästa på milen om jag hade velat, till och med med träningsvärken i magen och allt. (10km på 68:17 minuter från Tjejmilen 2007) Fast ska jag göra det vill jag göra det en dag då jag känner att jag klarar av att prestera som allra bäst och den dagen var inte idag. Men den lär komma, förr eller senare.
Nu är träningsvärken tillbaka i full sving igen, men löpningen motade faktiskt bort den ett tag. Tillräckligt länge för att jag skulle kunna assistera vid barngraderingen idag på klubben utan att det märktes allt för mycket. Det var full fart på ungarna, jädrar så duktiga de har blivit nu. Nu är terminen slut och drar inte igång igen förrän i januari så det är jullov på många fronter nu.
dina inlägg verkar vara världens lyft 🙂
Tack, ja jag är rätt nöjd med tanke på dagsformen och hur öm på mitten jag är 🙂
Grymt jobbat. Du börjar hitta gasen nu. Alltid roligt när det går framåt 🙂