Otroligt jävla frustrerande när inte saker och ting klaffar som det ska. Igår blev det bara teknikträning, men jag tröstade mig med att jag skulle få springa en timma idag och göra mig av med överskottsenergin. Men icke. Först upptäcker jag sent som attan att träningskläderna inte blivit tvättade. Nåja, de åker ner i maskinen och jag passar på att städa lite undertiden. Det finns alltid pyssel. Torkar kläderna med hårtork för att få dem torra och packar väskan.

Sen ramlar det in viktiga saker att göra och när jag äntligen kunde komma ifrån var klockan för sent för att hinna till gymmet innan de stänger, så nu sitter jag här med energin och frustrationen sprutande ur öronen och är helförbannad. På vem/vad vet jag inte men jävlar vad synd det blir om någon/något när jag kommer på vem/vad det är…

Till råga på allt upptäckte jag idag att favoritpelargonen fått rotröta. Några skott räddade jag, men vi får väl se hur de tar sig mitt i vintermörkret. Eventuellt har en till fått rotröta, men hur i helvete de kan ha fått det begriper jag inte när jag aldrig kommer ihåg att vattna de små asen. Jag trodde rotröta orsakades av en svampsjukdom som pelargoner får när de blir övervattnade.

Och som om inte nog vore nog ska det komma en fotograf imorgon och plåta nått för nån artikel som älsklingen håller på med. Försöker de få med mig på bild får fotografen en kamera uppkörd där han förmodligen aldrig haft någon förut.

Tillägg: En sväng på min trogna motionscykel löste problemet. Att jag inte tänkte på den från början berodde på att den stått undanställd under julen. Men nu står den på sin plats igen och tronar. Nu ska jag bara sträcka ut min stackars bak och bada också. Det gör inget att det blev sent, det har aldrig besvärat mig att träna sent. Nu kommer jag att kunna sova när inte kroppen kryper av överskottsenergi.