Idag sprang jag igen och benen kändes starka och glada. Det var ett positivt besked tycker jag som otåligt gått och väntat på klartecken från skånkerna att få dra på lite. “Lite” var ordet för dagen, jag körde bara 5km och i ett inte allt för våldsamt tempo, bara 9km/h (6:40 min/km). Jag skriver bara eftersom jag vet att jag kan snabbare, och idag kändes det verkligen som “bara”.

Sen blev det dags för styrketräning och nu blev det skoj, för jag körde tillsammans med älsklingen. Vi kör efter samma schema, fast på olika vikter. Bänkpress, militärpress, sittande rodd, hantelrodd, latsdrag, marklyft, knäböj, crunches och ryggresningar stod på schemat för dagen och vi lyckades klämma in alltihop på nästan exakt en timma. Fast vi fick ösa på rätt bra för att hinna, så nu vet jag att ska man hinna med lutan att behöva jaga får jag nog räkna med att det tar lite längre tid.