Idag stod det inte alls tusingar på schemat så då blev det tusingar. Jag kör det jag vill, oavsett vad schemat säger att jag borde göra. Så jag kastade mig över tusingarna med berått mod, jag hade bestämt mig för att testa 1000m i 5:30min/km. Mellan arbetsintervallerna hade jag 2 minuters ståvila. Det roade mig att se löpbandet rita upp pulskurvan, den blev ruggigt jämt faktiskt. Det hade jag inte väntat mig.

Sista intervallen var snorjobbig, då hade jag först svårt att komma upp över 165 i puls. Sen ramlade den upp i 168 och verkade fastna där. Under samtliga intervaller pendlade pulsen mellan 165 och 168 större delen av tiden, men pulsen gick aldrig över 168 vid något tillfälle.

Jag har inte förstått varför man väljer att “power-walka” i 12min/km på löpband eller varför folk tar upp 30-40 minuter på bandet med till synes ansträngningsbefriade sysslor. Det kanske är jag som är gnällig och tjurig men när 4 av 6 löpband tas upp av flanörer som inte har någon lutning och som inte ens blivit svettiga av sin “motion”, 1 löpband joggas det på och det sista är avstängt pga något fel då blir jag faktiskt fundersam. Bara en som använder löpbandet till något som åtminstone är besläktat med löpning. Fitness Club kanske skulle satsat på de betydligt mindre, billigare och smidigare promenadbanden istället för det är ju det folk använder dem till.

Så fort jag fick tag på ett band var dock irritationen glömd, för jag försvann in i intervalldimman och tittade inte ut därifrån igen på en lång stund. Nu är jag vansinnigt trött i ryggen.