Igår på lunchen kände jag något som kändes som en stor sten under hälen, så jag skrapade till lite med foten och då stack det till. Inte mycket men tillräckligt. Så jag lyfte upp foten och kollade. Inborrad i hälen satt en glasbit. En stor.

När jag plockade ut den blödde det lite och under hela resten av dagen igår undvek jag att kliva på hälen eftersom det gjorde ont. Gissa om det gjorde mig lugnare?

Idag har jag traskat runt på foten utan några besvär så jag antar att hålet läkts lite snabbt, eller nått. Det är säkrast för foten det, för imorgon smäller det.

Tillägg: Ha, just det ja. Jag glömde ju en sak. Det kom något positivt av hela eskapaden. När jag blir nervös bakar jag, en liten egenhet jag har. Så igår gjorde jag en citrontarte som blev alldeles delikat i ren nervositet eftersom jag då inte visste om hålet i hälen skulle vara några problem eller ej.